Mamma..min lilla mamma vad orolig du gjort mig nu. Jag är glad för att du äntligen verkar ha fått träffa läkare som tagit tag i dina problem. Men deras tankar gör mig iskall inombords och jag gråter.
Vet att jag inte ska ta ut något i förskott men visst snurrar tankarna när någon man älskar inte mår bra. Visst växer orosmolnen sig större än de kanske skulle behöva, men jag kan inte styra det. Hoppas att hon slipepr en mässa väntetider nu och att de tar de prover och sånt som är nödvändiga för att snabbt kunna säkerställa vart hennes problem kommer ifrån.
Tills dess kan vi inte annat än vänta, hoppas och be för att vad det en nu må vara går att bota och gör bra igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar