fredag 21 november 2008

Livsuppehållande åtgärder på husets alla gossedjur


Fredag idag. Igen. Helt sannslöst vad fort tiden går. Inser att jag tjatat en del om detta nu, men jag slutar aldrig förundras över hur tiden som gick så långsamt när jag var ett litet barn bara försvinner iväg. Det är nog som en vän till mig skriver på sin blogg, att varje sekunde är värdefull.

I morgon så har vi behörighetsbedömning med första hjälpengruppen som jag är med i. Det är ett praktiskt och ett teoretisk prov där man testas för att se att man klarar av de moment som krävs av än. Jag och Christian har övat hela förmiddagen och det finns nog inte ett enda gossedjur i detta hus som inte satt i halsen, fått hjärtstopp eller undkommit vår behandling. Kan ju undra vad grannarna tänker när de ser oss genom fönstret när vi halvhånglar och gör hjärtkompressioner på lurviga gamla nallar och nersnorade kaniner.

Christian ska snart iväg och jobba och jag och Moa hamnar nog till hennes förtjusning i soffan framför tv:n med godis och ostbågar, och äntligen får jag svara ja på hennes fråga om vi kan mysa, som hon frågat varje dag hela denna vecka. För mys är det definitivt inte om det inte ingår godis, glass eller andra onyttigheter!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar