fredag 20 augusti 2010

onsdag 28 april 2010

När Moa mötte kungen

I går träffade Moa kungen på lekterapin på länssjukhuset Ryhov, under hans vistele här i Jönköping.

Då jag inte har någon rätt att lägga ut bilden på Moa och kungen här på bloggen hänvisar jag till nedanstående länkar för att se bilden och läsa om Moas möte med kungen.

http://www.lj.se/index.jsf?childId=11743&nodeId=33680&nodeType=12

http://www.lj.se/index.jsf?nodeType=2&nodeId=24407&childId=13413

fredag 23 april 2010

Moas resa








Fly away

Är det bara jag som blir sådan här? Halvsnyftande mamma och maka som plötsligt insett att jag snart ska åka ifrån min man och mitt ena barn.

Har ju verkligen sett fram emot att flyga till Stockholm med Moa och nu ser det faktiskt ut att bli av efter många om och men. Men helt plötsligt så blev jag bara så ledsen. Jag är inte van att vara utan dem. Melvin vet jag knapt om jag sovit borta från mer ett par gånger. Christian och jag är ifrån varandra när han jobbar men jag vet ändå att han snart inom några timmar kommer hem och med ett leende kramar om mig igen.

Lite nervös är jag allt, och framförallt är det jobbigt att inte veta säkert hur det ska bli. De säger att planet ska gå men vågar man lite på det?

torsdag 22 april 2010

Tankarna far iväg

Ute lyser solen och här inne sitter jag framför datorn och försöker göra färdigt min hemtenta. Tankarna far iväg och jag har svårt att hålla fokus. Flygplatsen har både hunnit stänga och öppna igen denna dag, och inte blir jag klokare på om hur vida vi kommer att kunna åka iväg i morgon.

Tror att jag ska berätta för Moa ikväll att vi ska försöka åka till Anna i morgon men att flygplanet kanske är trasigt så vi inte riktigt vet hur det blir. Jag är bara så rädd för att göra henne ledsen och besviken. För vilken mamma vill utsätta sitt barn för det?

onsdag 21 april 2010

Vågar man tro på flygprognosen

Med andan lite halsen har jag svurit och orat mig över vulkanaskans framfart. Ska resa bli av eller inte. När ska jag våga tala om för Moa att hennes och min lilla flygtripp är redan nu om några dagar.

För en liten stund sedan kom beskedet att flygen från Arlanda och Jönköping ska börja gå igen som vanligt vid klockan 16 idag. Hoppet börjar tändas igen och kanske att resan nu faktiskt kommer att bli av.

Moa brukar förundrat se upp mot himlen när flygen åker förbi.-"Mamma, när ska jag få flyga till Afrika". Det där hoppet i hennes vädjande blick har lett till att Moa och jag ska göra en liten resa till Uppsala och hälsa på min kompis Anna. Flyget går klockan 13.00 på fredag. Hoppas så att resan kan bli av. Har verkligen sett fram emot detta.

Grattis lilla Tuva till ett fint armband


Den glada vinnaren på pingpong barnkläders tävling är Linda. Hoppas att din lilla dotter Tuva snart kommer att få må bättre, och att armbandet får bli just det fina minne ifrån dotterns sjukdomstid som du hoppas på.

Besök gärna Lindas blogg och följ familjens kamp för att övervinna dotterns cancer.

http://familjenwernersson.blogg.se/

tisdag 20 april 2010

Melvin i badhuset

Sista chansen att vara med och tävla!

Idag är det sista dagen du har chans att vara med och tävla om ett fint pris ifrån www.pingpongbarnklader.se. Tävlingen är öppen fram till klockan 24.00.

Jag kommer sedan att lotta ut vinnaren för att slippa känna mig så jävig i denna tävling!

Lämna en kommentar under det tidigare inlägget så är du med i tävlingen!

Lycka till!

Moa ska få träffa kungen


Att kämpa med sjukvårdsskräck hos ett litet barn är inte enkelt. Man vill så väl och som vuxen vet man att det som ska göras inte är farligt utan för barnets eget bästa. Men hur får man det lilla barnet att förstå att man egentligen är snäll när man vill utsätta barnet för något som kanske kommer att göra ont?

Lekterapin på Ryhov kommer alltid att ha en stor plats i mitt hjärta. Allt jobb de med tålamod och verklig omtake lagt ner på mitt barn kommer att ha betydelse för Moa under resten av hennes liv. De har skapat en förutsättning för henne att klara av att hantera kommande sjukvårdserfarenheter. Rädslan finns till viss del kvar, men den går inte att jämföra med den skräcken som tidigare fanns i hennes ögon.

Barn- och ungdomsmedicinska kliniken på Länssjukhuset Ryhov har tilldelats utmärkelsen Svensk Kvalitet 2009 och på tisdag nästa vecka kommer kungen att komma dit och dela ut detta pris.Han kommer också att gå runt på de olika barnklinikerna och bland annat besöka lekterapin.


Moa har lämnat spår hos personalen på lekterapin vilket gör mig glad och stolt som förälder. Moa finns för övrigt med i lekterapins informationsmaterial, och är en av lekterapins ansikten utåt. Moa är inbjuden att komma och leka på lekterapin nästa tisdag och få möjlighet att närvara när kungen kommer och besöker dem.

Moa...min lilla älskade prinsessa.

tisdag 13 april 2010

TÄVLING! VINN GÅVA FRÅN PING PONG BARNKLÄDER!

TA CHANSEN OCH VINN EN GÅVA IFRÅN PING PONG BARNKLÄDER

En badcape med Cuties tryck - Kan användas både som badcape och om som filt. Levereras i en lyxig organzapåse



Barnförkläde- Älskling. Passar barn i åldern 2-4 år. Kvalité: Plastad 100% bomull. Lätt att torka av med trasa.

(Vinnaren får en av dessa produkter)


För mer information om dessa produkter gå in på deras hemsida:

http://www.pingpongbarnklader.se/


Lycka till!

När sorg blir till vackra minnen

Vårens vindar dansar med mitt hår. Fyller min bleka och lite halvfeta vinterkropp med nytt liv. Vitsipporna blommmar nu i skogen och på sidan av skogens liv, lever jag och försöker att blomstra.

Att minnas med kärlek och glädje. Snart är det tio år sedan min bästa vän dog i cancer. 10 år- kan inte fatta att tiden gått så fort. Jag gråter inte längre över att hon inte finns hos mig för på något vis så gör hon det ändå, fast på ett annat sätt.


När jag stod där vid hennes säng på sjukhuset och viste om att det skulle bli sista gången jag någonsin fick se henne andas. Att lämna det rummet och att lämna hennes liv till minnena gjorde så ont. Tårarna sprutade och känslan av orättvisa går inte att beskriva.

Att tvingas att lämna någon man älskar är inte enkelt, men ibland ger inte livet än något alternativ. Man tvingas in i en verklighet som man på något vis är tvungen att lära sig att härbergera.

Livet är resa som när som helst kan ta slut. Var rädd om det...

Morgonstund

Den där lilla foten i sidan som får mig att vakna med ett ryck en tidig vårmorgon, fyller min trötta mammakropp med lustfylld kärlek. I bakgrunden hörs en röst som ropar i fjäran - MAMMA! MAMMA! NENNING! Leendet på Melvins små läppar när min ruffsiga uppenbarelse visar sig i dörröppningen gör varje morgon till ett efterlängtad inslag trots allt för få timmars sömn.

Mina underbara små barn som snart kommer att vara stora. Ni förvandlar mitt liv till en underbar och kärleksfull resa!

tisdag 30 mars 2010

12 grader varmt och sol

Snön är nästan borta nu...så underbart!
Snödroppar i grannens rabatt

Ett barns lycka på en cykel

Första fotbollsmatchen

Första sandkakan

Mitt barns leende smälter de sista snöflingorna
Nu har våren kommit till oss!!!

torsdag 18 mars 2010

Med längtan efter regn

Idag hälsar inte solen på. Men våren kommer nog snart ändå, eller kanske är den redan här? För första gången i mitt liv kan jag nog säga att jag verkligen längtar efter regn. Ett härligt varmt regn som får all denna snö att bara regna bort.

Moa är på dagis, och Melvin sover så lugnt och skönt i sin säng på övervåningen. Själv sitter jag med en hemtenta som snart ska vara klar. Tagit några minuters paus för att verkligen hålla mitt löfte om att jag nu är tillbaka här på bloggen.

Melvin ska till BVC och ta spruta på eftermiddagen. Han har lyckats vara sjuk var gång vi haft tid för att ta den så nu är det skönt att det blir av. Tror dock inte att Melvin kommer att se lika ljust på tillvaron som hans mamma gör.

Jag är trött idag. Skulle vilja krypa ner under mitt täcke med en godispåse, en varm nyrakad man som inte sticks och en bra film och bara ligga där hela dagen och mysa. Den tiden är förbi men många säger att den en dag ska komma tillbaka igen. Längtar...

söndag 14 mars 2010

Känns skönt att vara saknad

Det var länge sedan jag var här ute nu. Dagarna bara rullar på och jag hinner inte med livet. Loggade in idag och blev så glad över att det finns människor där ute som saknar mig här på bloggen. Det värmer.

Jag har så mycket att säga men ändå så blir jag stundtals bara tyst. Tankarna skrivs i huvudet men stannar där.


Att skriva har alltid varit viktigt för mig. Bokstäverna flyter samman och blir till ett rinnande flöde. det här är min plats. Min tid, mina tankar. Här bestämmer jag. Enbart jag. Mitt slott i mitt kungarike och ni är alla inbjudna att när andan faller på besöka min värld.


Jag är tillbaka. Jag hoppas ni fortfarande finns kvar!

fredag 22 januari 2010

När ett änglabarns vingar vidrör mitt hjärta

Jag minns första gången jag var gravid. Naivt omedveten om att barn faktiskt kan dö. Efter vecka 12 fanns det inte i min värld. Jag väntade barn och i januari skulle mitt barn komma till mig. De vikta små kläderna i en nyköpt garderobslåda, de små strumporna, den vackert bäddade sängen och den noga valda barnvagnen i rummet intill vårat. Det var så självklart att det skulle bli så. Lyckan var total när min lilla Moa föddes sex veckor för tidigt. Inte ens i det ögonblicket när mitt vatten gick så fanns tanken om att något farligt skulle kunna hända.

Under min andra graviditet så dog ett litet barn i min närhet. Mina barns lilla kusin Esther föddes men fick bara leva i två dygn. Vi visste att hon var jättesjuk men samtidigt så var jag så övertygad om att det skulle gå bra. För något annat alternativ i det läget fanns inte. Väntade på ett mirakel som jag först nu förstår redan hade inträffat. Det var Esther som var miraklet. Varje barns ankomst till världen är ett mirakel!

Tiden går fort samtidigt som ögonblicket för Esthers ankomst och avfärd för alltid har stangerat i mitt minne. Som igår fast ändå så länge sedan. Ett änglabarns vingar har vidrört mitt hjärta, och världen blir aldrig sig lik igen.

Idag skulle Esther ha fyllt två år. Jag är ledsen över att vi inte får uppleva det. Men hon finns här hos oss och vi glömmer henne aldrig.

Jonas och Lotta - Esther var ett mirakel som för alltid kommer att vara en levande del av våra liv! Vi tänker på er!