Den eviga debatten om abort

Pro-life songs. Var inte med mening som jag hamnade framför ett gäng av sådana på you tube idag. Vackra melodier med starka filmklipp som på olika sätt vill få oss att ta ställning mot abort. Innan jag själv ens börjat tänka tanken på att jag ville ha barn så var abort inget konstigt för mig. Det var något som tjejer och kvinnor gör när man av misstag blir gravid. Man avslutar något som aldrig borde ha blivit påbörjat.

Idag får jag ont i magen bara av tanken att behöva göra ett sådant val. Att tro att det är enkelt att som kvinna bestämma sig för att avsluta ett liv tror jag inte en sekund på. Jag har aldrig ställts inför ett sådant beslut och det är jag innerligt tacksam för.

När jag plussade på mitt första graviditetstest så blev jag hur chockad som helst även fast vi medvetet försökte bli med barn. Den storm av känslor som vällde över mig i detta ögonblick är bland det starkaste jag någonsin upplevt. För mig var denna upplevelse förenad med glädje och lycka, och jag kan inte ens tänka mig in i den förvirring och förtvivlan som en oönskad graviditet måste innebära.

Jag känner mig oerhört priviligerad som fått bli mamma till två underbara små barn. Det har varit i särklass den mest spännande resa jag gjort i mitt liv, och de upplevelser som för alltid kommer att vara de finaste minnen som jag har. Barn är verkligen livets underverk och ska också få förknippas med det. Jag tycker inte som abortmotstånadarna säger att det är själviskt att göra abort. Ett barn förtjänar att vara efterlängtad och önskad. Att behålla ett barn av någon anledning än det, annser jag vara mer själviskt och orätt mot barnet än något annat.

Jag är för fri abort. Ser det som en nödutgång när det inte verkar finnas någon annan tänkbar utväg. Men jag tror också att det är ett val som man för alltid kommer att få leva med koncekvenserna av. För jag har svårt att tro att en kvinna som en gång burit på ett " barn" någonsin kommer att kunna glömma det!