onsdag 27 december 2017

Med längtan efter vardagen

I kväll kommer tröttheten och hälsar på. Det är underbart att hela familjen har möjlighet att vara hemma några dagar nu, men ack så intensivt. Moa är fortfarande sjuk stackarn och Milo kräver sekundbevakning då han verkligen är högt och lågt just nu. Och då överdriver jag inte. Köksskåpen som förut var en liten människas mest spännande inslag har nu avancerat till ny nivå, då det är överskåpen som gäller. Skostället används som ribbstol och glas och vaser flyger som raketer genom vardagsrummet när helst han är snabbare än oss. Antingen är Milo betydligt livligare än våra andra barn någonsin varit eller så har jag helt enkelt förträngt hur det är att ha en 20 månaders liten vandal  här hemma. 

Milo saknar sitt dagis och var förbi och ville in. Vissa stunder om ärligheten ska fram så gör jag det med. Helger i all ära men jag är kanske en av få som på allvar föredrar vardagen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar