Det här med friluftsliv. Det har aldrig riktigt varit min grej, och de som känner mig sedan min uppväxt kan bekräfta att det alltid varit så. Livrädd för småkryp, hellre gått en mil extra än att gena några hundra meter genom en skog full av otäcka små bestar.Jo, visst...det har kanske alltid varit så, men det är slut på det nu. Jag har bestämt mig för att denna sommar så ska jag ge friluftslivet en ärlig chans...om än på mitt eget lilla "light-version-sett".
Ett stormkök är inköpt som jag med nöjje lagat mat på tre gånger de senaste veckorna. Korv med bröd och någon avancerad pasta med pastasås alla pulver som man bara behövde tillsätta kokande vatten i. Barnen verkar tycka om det mesta bara man lagar till det och äter det utomhus.
Mina vänner har skrattat åt mig och hånat mig i flera veckor nu när jag tjatat om att jag absolut ska köpa ett tält. I morgon kanske det rent utav blir av. Intersport ska ställa upp alla sina tält, så då ska familjen Fransson dit och provcampa på stans största parkeringsplats!
Jag har inte campat sedan jag var liten och de minnena bär jag med mig än idag. Jag vill att mina barn ska få uppleva det, och jag ser fram emot några små miniäventyr i sommar.
Vem vet jag kanske är en riktig friluftsmänniska egentligen bara att jag aldrig riktigt fått en ärlig chans att förstå det!?
Det som är otäckt i form av småkryp och stenhårt underlag uppvägs lätt av de små barnens glädje av att vara med mamma och pappa i naturen och ligga i tält och mysa. För att inte tala om samarbetsövningarnas no 1 - tältuppsättningen. Ni får väl hålla koll på Moa och Melvin så att de inte gör fiskspön av tältpinnarna;)
SvaraRadera