Thorleifs i våra hjärtan!

I lördags jobbade jag på ett ställe där Thorleif spelade. Måste nog ändå säga att trots att det inte är min typ av musik så är jag ändå ödmjuk inför deras sort av kändisskap. För de har presterat något som människor i vårt land faktiskt tycker om och uppskattar. De sprider glädje med sin musik.

De behöver inte skrika, slåss och dricka sig asberusade på invigningsfester för att bli ihågkomna. De kör sin grej, ler åt lyriska gamla damer som får sin önskelåt sjungen från scenen. Den formen av kändisskap bugar jag för.

Svärmor är numera stolt ägare av en alldeles egen signerad skiva!

(dock var det allt för pinsamt att fixa själv så jag skickade arrangören som bulvan)