Tänk hur skört livet är egentligen. Vi är nog många som tar en hel del förgivet. Att lycka på något vis ska vara självklart. Att en graviditet ska generera i ett barn som för alltid ska få vara närvarande. Små fötter som en dag ska ta stora steg på jorden. För alla blir det inte så. Barn dör och lyckan smulas sönder till vassa glasskärvor av det som borde ha varit en självklarhet. Små strumpor i en byrålåda ligger kvar. Orörda.Jag vet inte hur det känns att mista det värdefullaste som finns. Men jag vet hur stark kärleken till ett barn är.
Två änglabarn i min närhet ska inom några veckor få syskon. Två nya små liv som önskar chans till livet. Med hela mitt hjärta så välkomnar jag dem. Lilla Liten och ett Trollet, vi är många som längtar efter er!
Och vi änglaföräldrar är så glada och tacksamma över att få ha en vän som du i vår närhet!
SvaraRaderaMånga många kramar till Dig!