
Jag vet ju att det inte skulle fungera. Att vi varken har tid eller ork att ta hand om flera barn. Men trots den vetskapen som intellektet skriker ut till mig vill känslorna ändå gå den banan. Vill förföra mig, och skulle C fråga så skulle jag ta varje chans jag fick för att fullfölja, trots att min hjärna vet att det inte vore det bästa för oss.
Graviditetsmissbrukare...kan man vara det?
Längtan. När ska den gå över...för den gör väll det så småningom...Eller?
Nä det gör det inte, men det mattas när dom blir tonåringar....
SvaraRaderaHejsan! Hittade till din fina sida.. Om jag har fattat rätt bor ni runt Jönköping?
SvaraRaderaJag längtar också efter barn. Dock har jag alla odds emot mig. Jag har pcos, sambon har få simmaren & slöa. ändå har vi blivit gravida 4 ggr varav 3 underbara barn som nu är 2, 4, 6 år. Men vill så gärna ha fler, men för att få hjälp måste man gå ner & jag vet inte om jag är redo för en viktnedgång. Och detta med att man någonsin skulle sluta längta.. Nej, så funkar det inte. Min mamma 47 år, som har barn på 29, 28, 25, 23 & 20 år längtar efter fler barn, men hon har klippt av alla "trådarna" så suget kommer alltid finnas där..