torsdag 19 maj 2016

Vacker kväll med doft av försommar

Livet är så innerligt just nu. Jag känner mig så levande. Tiden går så fort. Graviditeten var en evighet. Nu är det strax fredag igen och Milo är redan 6 veckor. Det är svårt att hinna med. Men jag följer flowet och försöker vara närvarande i nuet.

Ikväll var det en sådan här kväll som påminde mig om tiden efter att min vän Carina hade dött. En sol som gick ner bakom husen. Doften av nyss uppväckta blommor i en sprudlande försommarprakt. Fågelsången om kvällen som vid en viss tid på natten somnade fast jag var på vaken, för att timmar senare välkomna en ny dag medan solen gick upp. Jag satt ofta på balkongen då jag omöjligt kunde sova. Hon var så saknad och det gjorde så ont. Nätterna födde oro och sorgen var som mest intensiv då. Minnen lagras i dofter och dyker över än när man minst anar det. Jag välkomnar känslan. Minnena gör inte längre ont. Men visst undrar jag hur ditt liv hade sett ut om du hade fått fortsätta leva. 

Jag dra djupa andetag. Lyssnar på fågelsången. Du känns närvarande. Varje vår besöker du mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar