Jag går. Känner vinden mot min hud. Ser ut över Vättern och tänker att jag nog inte riktigt förstår hur vackert det är här. Milo sover lugnt i vagnen. Lurar i öronen med dokumentärer om människoöden . Människor vars blickar jag möter på gångvägen framåt, ler. Jag ler tillbaka. Jag går. Livet går framåt.