När spegelbilden ler tillbaka

Det har nu gått två veckor sedan Milo föddes. Känns som nyss men ändå som det gått en hel evighet. Han är så självklar i våra liv nu. Som att han alltid haft en plats. Jag kan på något vis minnas känslan av hans rörelser inuti mig, och faktiskt se att det var han som var där hela tiden. Gör tiden som varit lättare. Lilla älskade Milo- så många tårar jag fällt efter vägen till Dig.

Att vara gravid. Att låna ut sin kropp för att skapa mirakel. Visst är det en självklarhet för de flesta av oss kvinnor. Det är magi att se magen växa liksom det nu känns som magi att kroppen tar sig samman efter 23 kilos viktuppgång. Första veckan gick jag ner 13 kg. 

9 april 2016- Några timmar innan Milo föddes.

Livet återgår sakta men säkert till vardag. Jag börjar känna igen mig själv och kan känna ett lugn i det. Jag finns här. Graviditeten lade mig i dvala. Den glada sociala Karin gick i ide. Ser mig i spegeln och för första gången på länge ler min spegelbild tillbaka. 

24 april 2016- Två veckor efter förlossningen.