Om att vara sjukhusrädd

Det här med barn och rädsla. Visst är det så att man vill skydda barnen så långt det bara går. Linda in dem i bomull så att de aldrig ska behöva vara rädda för något? Men så ser ju inte livet ut. Rädsla är väll i viss grad sunt, men när rädslan för något går över styr, och gör livet jobbigt för dem, så visst är det vår skyldighet att hjälpa dem att hantera den?

Moa och dockan Klara ( Klara som klarar allt)

Som ni vet så är ju Moa rädd för sjukhusbesök, för doktorer och sjuksköterskor, eller rättare sagt hon är inte rädd för dem utan för det som de ska göra med henne. Lekterapin har hjälpt något enormt. Skapat vägar och möjligheter för henne som nästan är för bra för att vara sanna. Gjorde sådana framsteg under våren att våra föräldrahjärtan tog glädjeskutt.

Det är lätt att glömma hur det var. I och med at rädslan minskade så antar jag att våra åtgärder för att underlätta för henne också gjorde det.

I fredags var vi till barnmottagningen. Vi misstänker att hon kanske är allergisk mot pälsdjur då hon reagerat på grannens marsvin. Trodde någonstans att pricktestet skulle gå enkelt, men Moa total vägrade och var så ledsen att vi bara inte kunde genomföra det. De fick måla på armen, droppa kattdroppe på huden men när de tog fram den lilla metallpiggen som man ska trycka till med i huden så brast det för henne. Stackars lilla vän. Om hon bara kunde förstå att det inte ens kommer att göra ont.

Vi stannade kvar en stund och hon lekte lite med sköterskorna där. Hon är lovad att komma tillbaka igen nu på fredag men utan att behöva göra testet. I stället har de lovat henne att få ha sjukhuskläder och få göra pricktest på en av de som jobbar där vilket hon ser fram emot.

Moa blev snabbt vän med sjuksköterskan Madelene när hon lovade att inte röra henne.

Efter besöket på barnmottagningen blev det MC Donalds och sedan lekterapin. Belöningar är vi generösa med, och är det något som får Moa fullständigt lycklig så är det att få åka till lekterapin på sjukhuset.

Moa målar en liten gunghäst

Plåster hjälper mot det mesta

Till er som har sjukhusrädda barn. Stå på er och kräv att få hjälp, för det finns helt underbara team där ute som faktiskt jobabr med just det- det gäller bara att få komma intill!